Genom att klicka på "acceptera alla cookies" samtycker du till lagring av cookies på din enhet för att förbättra navigeringen på webbplatsen, analysera webbplatsens användning och bistå i våra marknadsföringsinsatser. Läs mer i våra Integritets- och Cookie policy för mer information.
person åker rulltrappa, pil pekar uppåt

Tillgänglighet – en mänsklig rättighet

Anders Widell
May 24, 2021

I början var det många som pratade om webben som en del av samhällets infrastruktur. Det fanns en stark community-känsla. Internet tillhörde alla och det fanns plats för alla. Men idag trettio år senare är det tydligt att utvecklingen styrts av andra krafter, i synnerhet kommersiella. Tillgänglighet har inte varit ett fokus – förrän nu.

I FN-konventionen om mänskliga rättigheter står det att alla människor är födda fria och har samma värde och rättigheter. Sverige har förbundit sig att följa både denna och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Att det nu börjar hända saker inom tillgänglighet är en konsekvens av detta.

Var femte svensk har en funktionsnedsättning

Det är lätt att underskatta hur många som lider av olika funktionsnedsättningar. Statistik från 2015 visar att hela två av tio har läs- och skrivsvårigheter och en av tio har svårt att se och läsa även med glasögon. Och många funktionsnedsättningar fångas inte upp av statistiken överhuvudtaget.

Vad menar man med tillgänglighet?

Begreppet tillgänglighet har en bredare betydelse och används för att beskriva hur väl verksamheter, platser eller lokaler fungerar för människor med funktionsnedsättningar. Den här artikeln handlar om digital tillgänglighet, som har sin tillämpning inom webb och digitala applikationer. Termen betyder att digital information och digitala tjänster ska kunna användas av alla människor oavsett funktionsnedsättning.

Att ha en funktionsnedsättning

Att ha en funktionsnedsättning innebär att man har en nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. Nedsättningen kan vara olika stor och påverka ens liv olika mycket. Den kan vara medfödd eller ha uppstått efter olycka eller sjukdom; vara tillfällig eller kronisk.

Funktionshinder är ett annat begrepp som beskriver brister i tillgänglighet till exempel i offentliga lokaler. Funktionshinder inte är samma sak som funktionsnedsättning.

Vem berörs

Från och med den 23 september 2020 måste alla offentliga verksamheter i Sverige ha tillgänglighetsanpassade webbplatser. För webbapplikationer är det 21 juni 2021 som gäller. Kravet omfattar även privata aktörer som bedriver offentlig service finansierat med offentliga medel. Det kan till exempel handla om företag som bedriver verksamhet inom förskola, skola, vård och omsorg.

Men även för de som inte berörs kan det vara bra att redan nu se över tillgängligheten på den egna webbplatsen. Vid nyproduktion är det klokt att lägga till tillgänglighet i sin kravspecifikation, då det inte medför så stora merkostnader. Mycket av det man gör vid tillgänglighetsanpassningen är hälsosamt för webbplatsen och förbättrar upplevelsen för alla besökare. Dessutom finns det ett värde för varumärket i att ha en tillgänglig webbplats.

Så ser den svenska lagstiftningen ut

Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service är den lag som bland annat tar upp det här med tillgänglighet för webbplatser och webbapplikationer. Den är dock ganska generell och överlåter detaljerna åt olika föreskrifter. DIGG (Myndigheten för digital förvaltning) har ansvaret för detta.

Hur ser kraven ut?

EU har enats om en europeisk standard (EN 301 549 V2.1.2), som i sin tur bygger på den internationella standarden WCAG 2.1. På webbriktlinjer.se har DIGG samlat de officiella riktlinjerna för tillgänglighet på offentliga webbplatser.

Ett annat viktigt krav är att man ska upprätta en så kallad tillgänglighetsredogörelse för sin webbplats eller webbapplikation. Denna ska regelbundet uppdateras och publiceras med en tydlig placering som är lätt att hitta. Tillgänglighetsredogörelsen ska ta upp hur väl man lever upp till kraven, vilka brister som finns samt erbjuda en möjlighet för användaren att påpeka brister till aktören eller anmäla till DIGG.

WCAG:s fyra huvudprinciper

WCAG (Web Content Accessibility Guidelines) är en samling internationella riktlinjer för hur man ska jobba med tillgänglighetsanpassning av webbinnehåll. Den nuvarande versionen WCAG 2.0 publicerades i december 2008 och blev en ISO standard i oktober 2012. De omfattande och detaljerade riktlinjerna sammanfattas i WCAG:s fyra huvudprinciper:

  • Möjlig att uppfatta
    Innehåll och komponenter på en webbsida eller applikation måste kunna uppfattas av alla användare. Det ska till exempel finnas alternativtexter för icke textbaserat innehåll och innehållet ska vara lätt att se och höra
  • Hanterbar
    Gränssnittet måste kunna användas av alla. Funktioner ska kunna hanteras med hjälp av tangentbordet. Det ska vara lätt att navigera och hitta innehåll. För att nämna två saker.
  • Begriplig
    Information och gränssnitt måste vara begripligt. Texten ska vara lätt att läsa och förstå. Innehållet ska bete sig på ett förutsägbart sätt och användarna ska få hjälp att undvika misstag och rätta till de misstag.
  • Robust
    Innehållet ska vara vara kompatibelt både med nutida och framtida enheter och verktyg.

Vad du själv kan göra som redaktör

Det finns många saker man själv kan göra för att förbättra tillgängligheten på sitt innehåll. Och många av de förbättringarna kommer som sagt vara positiva för alla besökare. Här är några

  • Skriv så att texten är lätt att begripa och följa
  • Skriv tydliga länkar
  • Använd text, inte bilder, för att visa text
  • Var konsekvent i navigation, struktur och utformning
  • Beskriv med text allt innehåll som inte är text
  • Använd inte enbart färg för att förmedla information
  • Erbjud alternativ till inspelat innehåll
  • Texta videos

Tips! Det finns många online-verktyg man kan använda för att utvärdera tillgängligheten på en webbplats. Det ger inte hela bilden men en god uppfattning om läget. Du hittar en lista på tio olika alternativ här.

Tillgänglighetsanpassning hos Odd Hill

Även om det finns många saker man enkelt kan göra själv så kommer man i slutändan att behöva hjälp av sin webbyrå. Har inte tillgänglighet varit en parameter när sajten projekterades och byggdes, kommer det att krävas utveckling för att tillgänglighetsanpassa den.

Det första man behöver göra är att ta reda på vilka brister den befintliga sajten har när det gäller tillgänglighet. Därefter kan man planera, prioritera och kostnadsberäkna själva utvecklingsdelen av arbetet. Här är den arbetsgång vi brukar följa på Odd Hill:

  1. Kodgranskning (maskingranskning)
    Det finns idag bra verktyg som kan läsa av koden och ge en överskådlig rapport om vad som behöver göras.
  2. Mänsklig granskning
    Maskingranskningen läser endast av koden. Den tar inte hänsyn till det kognitiva. För att fånga upp detta behöver sajten granskas av ett proffs. På det sättet kan man fånga upp alla problem som användare med olika funktionshinder stöter på.
  3. Prioritering
    Listan blir inte sällan ganska lång. Allt kanske inte kan åtgärdas direkt utan kommer att behöva sannolikt att behöva implementeras i olika steg. Vi gör alltid en prioritering tillsammans med kunden, där vi tar hänsyn till allvarlighet såväl som kostnad.
  4. Implementering
    Därefter planerar vi in implementeringen så att den kan göras på ett så effektivt som möjligt. Normalt sker det i olika steg (sprintar) efter prioriteringsordningen.
  5. Lansering
    Åtgärderna lanseras stegvis i takt med att de blir klara. På så sätt kommer de viktigaste åtgärderna live först och behöver inte väntar på att de som är lägre prioriterade ska bli klara.

Vi står till din tjänst

Har du frågor och funderingar runt det här med digital tillgänglighetsanpassning. Ta gärna kontakt med oss. Vi åtar oss naturligtvis gärna uppdraget också, förutsatt att webbplatsen är byggd i Drupal eller Wordpress, de plattformar vi inriktar oss på. Själva granskningsdelen kan vi göra oavsett, så att du får en komplett rapport du kan ta vidare.

           

   

     

Relaterade artiklar

Se alla Artiklar
Låt användarna visa vägen

Hur tar man fram digital gränssnittsdesign som både älskas av användarna och är bra för affärerna?

UX-förbättringar för e-handel

De här är de viktigaste viktigaste sakerna vi tycker e-handlare bör kika på.

Vad är användarskapat innehåll och varför är det viktigt?

Att låta användarna skapa innehållet på webbplatsen har många fördelar. Inte bara sparar det tid och pengar, det upplevs även som mer äkta och trovärdigt.

7 sätt AI kan användas för att öka den digitala tillgängligheten

AI har fått stort genomslag inom innehållsproduktion. Men artificiell intelligens kan även användas för att öka den digitala tillgängligheten. Och hjälpen är välkommen.

Se alla artiklar

Kontakta oss

Ta gärna kontakt med mig

Sebastian Larsson
Utvecklare
Tack så mycket!

Vi har mottagit ditt meddelande och uppskattar att du tog dig tid att kontakta oss.

Om du har ytterligare frågor eller behöver omedelbar hjälp, är du välkommen att kontakta oss direkt på +46 768 58 22 10.
Vi ser fram emot att höra från dig snart!
Oops! Något gick fel. Försök gärna igen eller kontakta oss på +46 768 58 22 10. Tack!